Det andra pandemiåret har rusat iväg och nu står vi inför ännu en jul i restriktionernas tecken. Både här hemma och ute i världen har smittan med alla dess följder lett till att motsättningarna mellan människor och grupper ökat lavinartat. Rädslan, ofta gränsande till panik, tycks hålla många i ett järngrepp. Mitt i denna turbulens kommer julen med sitt stillsamma budskap om ljus och frid genom en Fridsfurstes födelse i Betlehem för tvåtusen år sedan.
Ingen verklig frid – eller fred – kan skapas utan god vilja, medmänsklighet och kärlek till nästan. Abbedissan Hildegard av Bingen skrev på 1100-talet en sång om den barmhärtiga kärleken, den som på latin heter caritas:
”Kärleken flödar över i allt, från de största djupen till högt ovan stjärnorna
och är den högsta kärleken i allt,
ty den gav den allomfattande Konungen en fridskyss.”
(Caritas abundat)
Hildegard ser kärleken som en särskild kraft genom vilken Gudomen omfamnar hela sin skapelse. Det handlar inte om sentimental kärlek, utan om kärleken som en sammanhållande kraft i universum, i vilken allt utgör en enhet.
Till kärlekens väsen hör visdomen, den som uttrycks genom den gregorianska adventssången O Sapientia:
”O Vishet, du som har utgått ur den Högstes mun,
och når från ände till ände,
du som med kraft och mildhet styr allt,
kom, och lär oss klokhetens väg.”
(O Sapientia; övers. G. Iversen)
Kanske var det denna sång som inspirerade Hildegard till hennes mäktiga O virtus Sapientiae, där hon besjunger visdomen som den kraft som omsluter allting. I sin uppenbarelsebok Om Guds verk ser hon en gestalt som säger till henne:
”Jag är den högsta kraften, jag är den eld, som tänt gnistan av liv i allt som lever … Med mitt övre vingpar, min vishet som svävar över allting, sveper jag över cirkelns hela rund och omfattar allt.”
(Övers. G. Iversen)
Kraften och Visdomen … Begreppen flyter samman och med dem Kärleken i sina cirklande rörelser. Cirkeln – eller hjulet – är en urgammal symbol för fullkomlighet och harmoni. Men denna harmoni kan inte uppnås utan henne som föder Konungen, Guds Moder Maria. I en sekvens ställs hon vid sidan av sin son och beskrivs som en skimrande pärla, genom vilken ”Kristus, jordens liv och rättvisans sol” föddes. Hon är ”den himmelska dagens sol och den jordiska nattens måne” liksom den havets stjärna som leder oss. Det är samma Maria som vid sin död kröns till ”himmelens drottning” och sitter tillsammans med Konungen. Så blev balansen mellan manligt och kvinnligt återställd. Åtminstone i de himmelska sfärerna …
Vi kan säkert ge alla dessa ord och uttryck olika tolkningar. Själv tänker jag att de kan hjälpa oss att se bortom de motsättningar som drabbat vår värld, att släppa rädslorna och bjuda in både den ”högste Konungen” i skepnad av ett värnlöst barn och den högsta Drottningen, världsmodern. Vi kan låta oss omslutas av och dansa med i visdomens och kärlekens cirklar – tillsammans. Vi kan inkludera i stället för att utestänga …
”Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss …”. (Joh. 1:14)
Oavsett vad vi tror på – som kristna, judar, muslimer, buddhister, esoteriker, agnostiker eller med någon annan tro eller livsfilosofi – så önskar jag var och en som läser detta
En God Jul och Ett Gott Nytt År 2022!
Detta inlägg är publicerat i Okategoriserade. Bokmärk permalänk. Stängt för kommentarer och trackbacks.
Tankar i jultid 2021
Det andra pandemiåret har rusat iväg och nu står vi inför ännu en jul i restriktionernas tecken. Både här hemma och ute i världen har smittan med alla dess följder lett till att motsättningarna mellan människor och grupper ökat lavinartat. Rädslan, ofta gränsande till panik, tycks hålla många i ett järngrepp. Mitt i denna turbulens kommer julen med sitt stillsamma budskap om ljus och frid genom en Fridsfurstes födelse i Betlehem för tvåtusen år sedan.
Ingen verklig frid – eller fred – kan skapas utan god vilja, medmänsklighet och kärlek till nästan. Abbedissan Hildegard av Bingen skrev på 1100-talet en sång om den barmhärtiga kärleken, den som på latin heter caritas:
”Kärleken flödar över i allt, från de största djupen till högt ovan stjärnorna
och är den högsta kärleken i allt,
ty den gav den allomfattande Konungen en fridskyss.”
(Caritas abundat)
Hildegard ser kärleken som en särskild kraft genom vilken Gudomen omfamnar hela sin skapelse. Det handlar inte om sentimental kärlek, utan om kärleken som en sammanhållande kraft i universum, i vilken allt utgör en enhet.
Till kärlekens väsen hör visdomen, den som uttrycks genom den gregorianska adventssången O Sapientia:
”O Vishet, du som har utgått ur den Högstes mun,
och når från ände till ände,
du som med kraft och mildhet styr allt,
kom, och lär oss klokhetens väg.”
(O Sapientia; övers. G. Iversen)
Kanske var det denna sång som inspirerade Hildegard till hennes mäktiga O virtus Sapientiae, där hon besjunger visdomen som den kraft som omsluter allting. I sin uppenbarelsebok Om Guds verk ser hon en gestalt som säger till henne:
”Jag är den högsta kraften, jag är den eld, som tänt gnistan av liv i allt som lever … Med mitt övre vingpar, min vishet som svävar över allting, sveper jag över cirkelns hela rund och omfattar allt.”
(Övers. G. Iversen)
Kraften och Visdomen … Begreppen flyter samman och med dem Kärleken i sina cirklande rörelser. Cirkeln – eller hjulet – är en urgammal symbol för fullkomlighet och harmoni. Men denna harmoni kan inte uppnås utan henne som föder Konungen, Guds Moder Maria. I en sekvens ställs hon vid sidan av sin son och beskrivs som en skimrande pärla, genom vilken ”Kristus, jordens liv och rättvisans sol” föddes. Hon är ”den himmelska dagens sol och den jordiska nattens måne” liksom den havets stjärna som leder oss. Det är samma Maria som vid sin död kröns till ”himmelens drottning” och sitter tillsammans med Konungen. Så blev balansen mellan manligt och kvinnligt återställd. Åtminstone i de himmelska sfärerna …
Vi kan säkert ge alla dessa ord och uttryck olika tolkningar. Själv tänker jag att de kan hjälpa oss att se bortom de motsättningar som drabbat vår värld, att släppa rädslorna och bjuda in både den ”högste Konungen” i skepnad av ett värnlöst barn och den högsta Drottningen, världsmodern. Vi kan låta oss omslutas av och dansa med i visdomens och kärlekens cirklar – tillsammans. Vi kan inkludera i stället för att utestänga …
”Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss …”. (Joh. 1:14)
Oavsett vad vi tror på – som kristna, judar, muslimer, buddhister, esoteriker, agnostiker eller med någon annan tro eller livsfilosofi – så önskar jag var och en som läser detta
En God Jul och Ett Gott Nytt År 2022!