Jag är utbildad cirkeldansledare inom Heliga danser, TanzMeditation och Bachblomsterdanser, men använder mig också av mina kunskaper som rytmiklärare (Dalcrozemetoden), t.ex. med fri rörelse och dans.
Sedan många år koreograferar jag egna meditativa cirkeldanser. Dessa använder jag regelbundet, ibland även danser hämtade ur den gemensamma dansrepertoaren inom framförallt Heliga danser. För mig är musiken lika viktig som dansen. Steg, gester och musik måste harmoniera. Så låter jag mig inspireras och så brukar rörelserna växa fram ur musiken.
Jag använder mig till största delen av klassisk musik, från den tidigaste gregorianska sången till nutida musik. Någon gång även folklig musik och inspelningar av klanginstrument, t.ex. klangskålar och glasharmonika. Gregoriansk sång, Hildegard av Bingen och Mozart har inspirerat till ett stort antal danser.
Gregoriansk sång
Det finns inte särskilt många cirkeldanser till gregoriansk sång och Hildegard av Bingen inom Heliga danser. Orsaken är till stor del att de flesta inspelningar saknar en tydlig puls, än mindre taktindelningar. Detta innebär särskilda utmaningar för dansledaren. Då jag själv sysslat hela mitt vuxna liv med dessa musikformer och inte minst forskat kring deras rytm, har det känts naturligt att som dansledare skapa egna danser, inte endast med danssteg utan även med rörelser och gester. Men inte alltid behövs inspelningar, utan vi sjunger själva en enkel melodi och till enkla steg och gester.
De flesta inspelningar utgår från en s.k. “fri rytm”, ett flöde av toner som påminner om vågrörelser. Här handlar det om att känna in sångens inneboende naturliga puls och rörelse. Men det finns också rytmiska inspelningar, där man t.o.m. kan dansa i tretakt. I vissa är det möjligt att räkna till fem eller till sju, i andra förekommer “taktarts”-växlingar. Oavsett vilket, att röra sig till denna medeltida sång är en form av meditation och skapar både lugn och harmoni.
Till gregoriansk sång har jag för närvarande koreograferat ca 25 danser, t.ex.:
Inspelningar: Ave Virgo gratiosa, Asperges me, Gaude Maria virgo, Kyrie eleison (egen inspelning med trumma), Qui manducaverit
Sångdanser: Assumpta est Maria, Cantate Domino, Kyrie orbis factor, Ubi caritas
Hildegard av Bingen
Det mesta av det som står ovan om gregoriansk sång gäller också för Hildegard av Bingen. Hennes sånger, med djupt meditativa texter och melodier, har en hel del gemensamt med gregoriansk sång, men skiljer sig också genom mycket personliga drag. Hildegards toner har därtill något djupt helande i sig. Att inte endast lyssna, utan även röra sig till hennes sånger ger därför en särskild dimension. Kropp och själ förenas i samklang med det kosmos som Hildegard ansåg att människan var en del av. Målet är att skapa harmoni. Därför kallade hon sina sånger för En harmonisk samklang av himmelska harmonier. Dessa harmonier kan vi alltså få del av i såväl sång som dans.
Till Hildegards musik har jag för närvarande ca 35 danser med egna koreografier till olika inspelningar, t.ex.
Ave generosa, Caritas abundat, Cum processit, O felix anima, O frondens virga, O quam mirabilis, O virtus Sapientiae, O vis aeternitatis, Spiritus sanctus
Mozartdanser
Mitt engagemang i Mozart, hans liv, musik och alldeles särskilt hans hustru Constanzes liv, har inspirerat mig till att skapa danser till hans musik. Mozart har alltsomoftast beskrivits som en omogen och ansvarslös person som skapade gudomlig musik. Samtidigt har hans musik ofta beskrivits som lättsam och inte särskilt djup. Den som hört hans Requiem vet att detta stämmer lika dåligt som beskrivningarna av hans person. (för att läsa mer om Mozart, se under fliken “Musik”).
Mozarts musik innehåller flera skikt och att dansa till den skapar inte bara glädje utan också harmoni.
Exempel på danser till Mozarts musik
Abendempfindung, Adagio för flöjt och harpa, Adagio ur klarinettkonsert D-dur, Ave verum corpus, Laudate Dominum, Requiem aeternam, Lacrimosa
Bachblomsterdanser
De s.k. Bachblomsterdanserna skapades på 1980-talet av Anastasia Geng (1922–2002), en lettisk gymnasielärare som levde i Tyskland. Hon var dansledare i det som vi i Sverige kallar för Heliga danser. Hennes starka intresse för naturen gjorde att hon redan tidigt koreograferade egna danser till naturen. I mitten av 1980-talet kom hon i kontakt med den engelske läkaren Edward Bachs (1886–1936) s.k. blomessenser och upptäckte snart att flera av hennes egna danser passade ihop med dessa.
Dr. Edward Bach började utarbeta sina 38 essenser på 1930-talet. Han ansåg att fysiska sjukdomar hade sin orsak i känslomässiga och mentala obalanser. För att balansera dessa valde han intuitivt ut blommor i naturen, från träd, buskar och blommor på marken. Han lät dem ligga i morgondaggen och beredde så sina essenser som sedan togs i form av droppar. Bachdropparna, som de därför ofta kallas, har blivit mycket populära och används av både naturterapeuter och homeopater, även i Sverige. Rent vetenskapligt anses de overksamma, men då det handlar om subtila energier rör sig läkandet på ett djupare plan. Allt kan inte bevisas utifrån vår tids vetenskapliga metoder, i alla fall inte än. Essensernas stora spridning i vår tid tyder i alla fall på att de har en i sig inneboende verkan som på sikt även kan påverka fysiska sjukdomar. Kanske skulle detta kunna bekräftas av vad vi idag vet om naturens läkande krafter.
Anastasia Gengs danser kan ses som ett komplement till Bachdropparna och blev snabbt populära inom cirkeldanssammanhang. Musiken är i de flesta fall lettisk folkmusik. Den har ofta förkristna rötter, från en tid då man vördade Livets Moder, kallad Mara. Instrumentet framför andra är en form av lettisk cittra, kokle, som liknar den finska kantelen. Danserna är av alla de slag, glada, livliga, allvarsamma, stillsamma osv.
Anastasia Gengs danser har förts vidare på flera håll i Europa, i Tyskland av Marianne von Schwichow. Senare t.ex. av Martine Winnington i Schweiz, i Österrike av Heidemarie Walbert, Brigitte Kominsky och Inge Schreinlechner, samt på Findhorn i Skottland.
Cirkeldans
Jag är utbildad cirkeldansledare inom Heliga danser, TanzMeditation och Bachblomsterdanser, men använder mig också av mina kunskaper som rytmiklärare (Dalcrozemetoden), t.ex. med fri rörelse och dans.
Sedan många år koreograferar jag egna meditativa cirkeldanser. Dessa använder jag regelbundet, ibland även danser hämtade ur den gemensamma dansrepertoaren inom framförallt Heliga danser. För mig är musiken lika viktig som dansen. Steg, gester och musik måste harmoniera. Så låter jag mig inspireras och så brukar rörelserna växa fram ur musiken.
Jag använder mig till största delen av klassisk musik, från den tidigaste gregorianska sången till nutida musik. Någon gång även folklig musik och inspelningar av klanginstrument, t.ex. klangskålar och glasharmonika. Gregoriansk sång, Hildegard av Bingen och Mozart har inspirerat till ett stort antal danser.
Gregoriansk sång
Det finns inte särskilt många cirkeldanser till gregoriansk sång och Hildegard av Bingen inom Heliga danser. Orsaken är till stor del att de flesta inspelningar saknar en tydlig puls, än mindre taktindelningar. Detta innebär särskilda utmaningar för dansledaren. Då jag själv sysslat hela mitt vuxna liv med dessa musikformer och inte minst forskat kring deras rytm, har det känts naturligt att som dansledare skapa egna danser, inte endast med danssteg utan även med rörelser och gester. Men inte alltid behövs inspelningar, utan vi sjunger själva en enkel melodi och till enkla steg och gester.
De flesta inspelningar utgår från en s.k. “fri rytm”, ett flöde av toner som påminner om vågrörelser. Här handlar det om att känna in sångens inneboende naturliga puls och rörelse. Men det finns också rytmiska inspelningar, där man t.o.m. kan dansa i tretakt. I vissa är det möjligt att räkna till fem eller till sju, i andra förekommer “taktarts”-växlingar. Oavsett vilket, att röra sig till denna medeltida sång är en form av meditation och skapar både lugn och harmoni.
Till gregoriansk sång har jag för närvarande koreograferat ca 25 danser, t.ex.:
Inspelningar: Ave Virgo gratiosa, Asperges me, Gaude Maria virgo, Kyrie eleison (egen inspelning med trumma), Qui manducaverit
Sångdanser: Assumpta est Maria, Cantate Domino, Kyrie orbis factor, Ubi caritas
Hildegard av Bingen
Det mesta av det som står ovan om gregoriansk sång gäller också för Hildegard av Bingen. Hennes sånger, med djupt meditativa texter och melodier, har en hel del gemensamt med gregoriansk sång, men skiljer sig också genom mycket personliga drag. Hildegards toner har därtill något djupt helande i sig. Att inte endast lyssna, utan även röra sig till hennes sånger ger därför en särskild dimension. Kropp och själ förenas i samklang med det kosmos som Hildegard ansåg att människan var en del av. Målet är att skapa harmoni. Därför kallade hon sina sånger för En harmonisk samklang av himmelska harmonier. Dessa harmonier kan vi alltså få del av i såväl sång som dans.
Till Hildegards musik har jag för närvarande ca 35 danser med egna koreografier till olika inspelningar, t.ex.
Ave generosa, Caritas abundat, Cum processit, O felix anima, O frondens virga, O quam mirabilis, O virtus Sapientiae, O vis aeternitatis, Spiritus sanctus
Mozartdanser
Mitt engagemang i Mozart, hans liv, musik och alldeles särskilt hans hustru Constanzes liv, har inspirerat mig till att skapa danser till hans musik. Mozart har alltsomoftast beskrivits som en omogen och ansvarslös person som skapade gudomlig musik. Samtidigt har hans musik ofta beskrivits som lättsam och inte särskilt djup. Den som hört hans Requiem vet att detta stämmer lika dåligt som beskrivningarna av hans person. (för att läsa mer om Mozart, se under fliken “Musik”).
Mozarts musik innehåller flera skikt och att dansa till den skapar inte bara glädje utan också harmoni.
Exempel på danser till Mozarts musik
Abendempfindung, Adagio för flöjt och harpa, Adagio ur klarinettkonsert D-dur, Ave verum corpus, Laudate Dominum, Requiem aeternam, Lacrimosa
Bachblomsterdanser
De s.k. Bachblomsterdanserna skapades på 1980-talet av Anastasia Geng (1922–2002), en lettisk gymnasielärare som levde i Tyskland. Hon var dansledare i det som vi i Sverige kallar för Heliga danser. Hennes starka intresse för naturen gjorde att hon redan tidigt koreograferade egna danser till naturen. I mitten av 1980-talet kom hon i kontakt med den engelske läkaren Edward Bachs (1886–1936) s.k. blomessenser och upptäckte snart att flera av hennes egna danser passade ihop med dessa.
Dr. Edward Bach började utarbeta sina 38 essenser på 1930-talet. Han ansåg att fysiska sjukdomar hade sin orsak i känslomässiga och mentala obalanser. För att balansera dessa valde han intuitivt ut blommor i naturen, från träd, buskar och blommor på marken. Han lät dem ligga i morgondaggen och beredde så sina essenser som sedan togs i form av droppar. Bachdropparna, som de därför ofta kallas, har blivit mycket populära och används av både naturterapeuter och homeopater, även i Sverige. Rent vetenskapligt anses de overksamma, men då det handlar om subtila energier rör sig läkandet på ett djupare plan. Allt kan inte bevisas utifrån vår tids vetenskapliga metoder, i alla fall inte än. Essensernas stora spridning i vår tid tyder i alla fall på att de har en i sig inneboende verkan som på sikt även kan påverka fysiska sjukdomar. Kanske skulle detta kunna bekräftas av vad vi idag vet om naturens läkande krafter.
Anastasia Gengs danser kan ses som ett komplement till Bachdropparna och blev snabbt populära inom cirkeldanssammanhang. Musiken är i de flesta fall lettisk folkmusik. Den har ofta förkristna rötter, från en tid då man vördade Livets Moder, kallad Mara. Instrumentet framför andra är en form av lettisk cittra, kokle, som liknar den finska kantelen. Danserna är av alla de slag, glada, livliga, allvarsamma, stillsamma osv.
Anastasia Gengs danser har förts vidare på flera håll i Europa, i Tyskland av Marianne von Schwichow. Senare t.ex. av Martine Winnington i Schweiz, i Österrike av Heidemarie Walbert, Brigitte Kominsky och Inge Schreinlechner, samt på Findhorn i Skottland.