Monokord

Monokord1 MonokordMonokord betyder egentligen ”en sträng”, alltså ett ensträngat instrument. Det användes t.ex. under medeltiden för att ange toner och intervall. Det förekom också som polykord, d.v.s. med ”flera strängar” stämda i samma tonläge. Idag används monokordet p.g.a. sin kraftfulla och övertonsrika klang också i terapeutiska sammanhang, liksom i form av klangbäddar och klangstolar och har en starkt avstressande verkan.