Wolfgang Amadé Mozart (1756–1791) räknas bland många människor som ett av västerlandets största musikgenier, ja kanske rent av det största någonsin. Det som gör Mozart så speciell är att människor med helt olika bakgrund tar till sig hans musik: han blir varken “för svår” eller “för ytlig”. Där finns de som njuter av lättheten och den harmoniska melodiken, men också andra som i Mozart finner en djup mystiker. Därutöver finns de som ser rakt igenom den skenbara enkelheten och är medvetna om att Mozarts musikaliska stil i många av hans verk är allt annat än enkel, utan fylld av intressanta och för samtiden rent av komplicerade harmoniska förlopp. Oavsett vad, Mozart har – i likhet med Hildegard av Bingen — ett tonspråk man känner igen, Mozart är Mozart, till och med i de till synes enklaste pianostycken.
Osignerad pastellmålning av Mozart (privat ägo)
Mozarts musik återspeglar på ett intressant sätt våra olika mänskliga och andliga utvecklingsvägar. I hans kompositioner möter oss människors sorg och längtan men också en stark och inspirerad andlighet. I sina operor lyckas han genom sin skarpa iakttagelseförmåga åskådliggöra människans hela känsloregister.
Idag har Mozart blivit särskilt populär, inte minst genom den av läkaren Alfred Tomatis utarbetade terapeutiska metod (Tomatis-metoden), där man i ett s.k. “elektroniska öra” uteslutande använder sig av gregoriansk sång och Mozart. Tomatis idéer har fångats upp i Don Campells bästsäljare Mozarteffekten, som i sin tur har inspirerat många som arbetar med olika former av musikterapi och healing. Då det ännu saknas tillräckligt omfattande vetenskapliga utvärderingar om det är Mozart i sig eller klassisk musik i allmänhet som står för de positiva resultaten, bör man vara något försiktig med att lansera just Mozarts musik som särskilt helande. Mycket talar nämligen för liknande effekter med till exempel Bachs musik, vilket likväl inte på något sätt förringar Mozarts storhet.
Det har skrivits mycket om människan Mozart och för många är han det “eviga barnet”, som inte kunde ta hand om sig själv. Filmen Amadeus har å ena sidan roat, men å den andra för lång tid skapat en historiskt sett falsk bild av hans personlighet. Att den också håller fast vid gamla fördomar om Mozarts död har inte gjort saken bättre, som den att Salieri mördade Mozart. De beskrivningar av Mozart som finns bevarade visar visserligen en spontan och ibland levnadsglad person, men också – när situationen så krävde – en djupt tänkande människa. Hur många av oss har väl inte någon gång mött en människa som utåt sett skämtar bort allvaret, men som vid närmare bekanskap visar sig vara fylld av djupa tankar?
Mozarts personlighet är ändå mindre viktig, större betydelse har hans musik och den effekt den uppenbarligen har på många människor.
Vid sin sida hade Mozart sin hustru Constanze, f. Weber, som under tio år var föremål för hans största omtanke och till vilken han riktade många kärleksfulla brev. Trots detta, om man skulle välja ut musikhistoriens tio allra mest nedvärderade kvinnor, skulle samma Constanze med hög grad av säkerhet inta den främsta platsen. Redan under 1800-talet påbörjades bland tyska musikforskare en successiv nedvärdering av hennes person som alltmer kom att likna en hatkampanj. Hon beskrevs som ointelligent, ytlig, lat, och slarvig och inte minst en dålig mor. Hon kunde inte föra sig i salongerna, hade dåligt inflytande på Mozart och förstod överhuvudtaget inte hans storhet. Efter hans död blev hon plötsligt aktiv och gjorde allt för att sko sig på hans berömmelse. Genom att sälja Mozarts manuskript till en musikförläggare blev hon rik. Då blev hon i stället girig, därtill kall och beräknande. Så har myten om Constanze Mozart vuxit både på längden och bredden.
Idag har bilden av den kvinna, som i verkligheten ägnade sextio år av sitt liv åt Mozart, långsamt förändrats och några forskare har till och med ställt sig upp och offentligt ”försvarat” henne. I denna nya bild visar det sig, att det inte finns något konkret källmaterial som befäster de många anklagelserna. Man har gjort en höna av ett litet fjun.
Varför har hon då blivit så kritiserad? Det började med Mozarts far, den stränge Leopold Mozart, som av flera orsaker motsatte sig äktenskapet. Det finns också några ställen i Mozarts brev, där man anar en viss flörtighet hos Constanze, vilket egentligen inte var annat än det rätt så oskyldiga kurtiserande man in Wien så gärna ägnade sig åt på den tiden, inte minst Mozart själv.
Constanzes liv
Constanze Weber föddes den 5 januari 1762 i Zell im Wiesental i Schwarzwald. Hennes far, Fridolin Weber, var Zells prefekt, vilket kan liknas vid borgmästare, men kom i onåd hos sin arbetsgivare och tvingades med familjen fly från staden när Constanze var nära två år. Efter en tid i exil kom familjen till modern Cäcilias hemstad Mannheim, där Fridolin anställdes som bassångare vid kurfurstens hovteater. För att dryga ut den magra lönen försörjde han sig bl.a. även som notskrivare och så lärde den unge Mozart känna familjen under ett besök i staden 1777–78. Det var där han förälskade sig i Constanzes äldre syster Aloisia, ett förälskelse som slutade med att hon året efter gav honom korgen. 1778 flyttade Webers till München och ett år senare till Wien, där Fridolin oväntat dog efter bara en månad. Aloisia var anställd vid Nationalteatern och gifte sig snart med skådespelaren Joseph Lange. Cäcilia Weber började efter makens död hyra ut rum och det var hit Mozart kom efter att dramatiskt ha blivit utsparkad från sin tjänst som organist hos den furstlige ärkebiskopen i Salzburg.
Snart förälskade han och den då 19-åriga Constanze sig i varandra och efter många dramatiska turer gifte de sig i augusti 1782. Under de nio år de var gifta födde hon sex barn. Endast två söner överlevde, Carl Thomas och Franz Xaver Wolfgang. Under de här åren komponerade Mozart sina viktigaste verk. 1789 blev Constanze allvarligt sjuk, som det verkar av en farlig infektion i ena foten och pendlade ett tag mellan liv och död. Härefter ordinerades hon tre år i rad badkurer i Baden. Mozart dog den 5 december 1791. Constanze fick en mycket liten pension av kejsaren. Genom att arrangera konserter med och genom försäljning av Mozarts musik klarade hon på kort tid av att betala tillbaka Mozarts skulder. Under några år gjorde hon också konsertresor i Tyskland och Österrike, där hon själv framträdde som sångerska.
1797 lärde Constanze känna den danske diplomaten Georg Nicolai Nissen, som blev hennes vän och stöd i arbetet att föra Mozarts musik vidare. De levde under flera år tillsammans, officiellt antagligen med Nissen som hyresgäst, men på grund av religiösa bestämmelser dröjde det ända till 1809 innan de fick möjlighet att gifta sig, då i Pressburgs (idag Bratislavas) domkyrka. 1810 flyttade paret till Köpenhamn, där de stannade i tio år. 1821 for de till Italien där Constanzes äldsta son Carl Mozart bodde. 1824 kom de till Salzburg, där Nissen samlade material till en biografi över Mozart. Vid hans död 1826 var boken inte färdig, men Constanze lyckades med andras hjälp få den slutförd och utgiven 1828. Hon blev kvar i Salzburg ända till sin död 1842. Hon bodde tillsammans med sin yngsta syster, Sophie Haibel, som även hon blev änka samma år som Constanze. Av Constanzes två söner levde Carl Mozart som tjänsteman och duktig amatörmusiker i Milano, där han dog 1858 och Franz Xaver Wolfgang Mozart (han kallade sig själv för Wolfgang Amadeus Mozart Sohn) som musiker och tonsättare först i Lemberg (Lviv) och senare i Wien och dog i Karlsbad 1844.
Constanze Mozart överlevde Mozart med drygt 50 år. Tillsammans med Nissen visade hon ett stort engagemang för att föra Mozarts verk vidare, om vilket inte minst hennes många bevarade brev vittnar. Sålunda bidrog hon till upprättandet av den världsberömda institution som kallas Mozarteum och den imponerande Mozartstatyn i Salzburg.
En stor biografi om Constanze Mozart!
Constanze var av allt att döma en stark och temperamentsfull personlighet. Hon blev aldrig en stor musiker, men var en duktig pianist och rutinerad sångerska med en stor repertoarkännedom, inte minst vad gäller Mozarts pianomusik, operor och kyrkomusikaliska verk. Det har tidigare skrivits två kortare biografier samt ett antal romaner av minst sagt skiftande kvalitet, men ännu ingen bok som grundar sig på utförlig källforskning. Tack vare ett treårigt forskningsprojekt om Constanze Mozart vid Södertörns högskola har jag kunnat skriv en omfattande biografi, där jag utgår från ett stort källmaterial. Boken, “Constance Mozart — en biografi”, kom ut i oktober 2012 — 250 år efter Constanzes födelse — på Themis förlag: www.themisforlag.se.
(Den franska stavningen Constance i den svenska utgåvan kommer av att hon i perioder brukade underteckna sin brev på det sättet.)
2018 kom min biografi i ett utvidgat om omarbetat skick ut i tysk översättning av Krister Hanne på Böhlau Verlag i Wien: Constanze Mozart. Eine Biographie.
Böckerna finns att köpa hos de flesta nätbokhandlare. Den svenska upplagan finns på en del svenska bibliotek, fråga gärna efter den på ditt lokala bibliotek!
Då intresset för Constanze Mozart är stort i de engelsktalande länderna är mitt kommande mål att få boken utgiven även på engelska och jag tar gärna emot förslag på förlag och översättare. Skriv gärna till visva@voxharmonia.se!
Constanze & Mozart
Wolfgang Amadé Mozart
Wolfgang Amadé Mozart (1756–1791) räknas bland många människor som ett av västerlandets största musikgenier, ja kanske rent av det största någonsin. Det som gör Mozart så speciell är att människor med helt olika bakgrund tar till sig hans musik: han blir varken “för svår” eller “för ytlig”. Där finns de som njuter av lättheten och den harmoniska melodiken, men också andra som i Mozart finner en djup mystiker. Därutöver finns de som ser rakt igenom den skenbara enkelheten och är medvetna om att Mozarts musikaliska stil i många av hans verk är allt annat än enkel, utan fylld av intressanta och för samtiden rent av komplicerade harmoniska förlopp. Oavsett vad, Mozart har – i likhet med Hildegard av Bingen — ett tonspråk man känner igen, Mozart är Mozart, till och med i de till synes enklaste pianostycken.
Osignerad pastellmålning av Mozart (privat ägo)
Mozarts musik återspeglar på ett intressant sätt våra olika mänskliga och andliga utvecklingsvägar. I hans kompositioner möter oss människors sorg och längtan men också en stark och inspirerad andlighet. I sina operor lyckas han genom sin skarpa iakttagelseförmåga åskådliggöra människans hela känsloregister.
Idag har Mozart blivit särskilt populär, inte minst genom den av läkaren Alfred Tomatis utarbetade terapeutiska metod (Tomatis-metoden), där man i ett s.k. “elektroniska öra” uteslutande använder sig av gregoriansk sång och Mozart. Tomatis idéer har fångats upp i Don Campells bästsäljare Mozarteffekten, som i sin tur har inspirerat många som arbetar med olika former av musikterapi och healing. Då det ännu saknas tillräckligt omfattande vetenskapliga utvärderingar om det är Mozart i sig eller klassisk musik i allmänhet som står för de positiva resultaten, bör man vara något försiktig med att lansera just Mozarts musik som särskilt helande. Mycket talar nämligen för liknande effekter med till exempel Bachs musik, vilket likväl inte på något sätt förringar Mozarts storhet.
Det har skrivits mycket om människan Mozart och för många är han det “eviga barnet”, som inte kunde ta hand om sig själv. Filmen Amadeus har å ena sidan roat, men å den andra för lång tid skapat en historiskt sett falsk bild av hans personlighet. Att den också håller fast vid gamla fördomar om Mozarts död har inte gjort saken bättre, som den att Salieri mördade Mozart. De beskrivningar av Mozart som finns bevarade visar visserligen en spontan och ibland levnadsglad person, men också – när situationen så krävde – en djupt tänkande människa. Hur många av oss har väl inte någon gång mött en människa som utåt sett skämtar bort allvaret, men som vid närmare bekanskap visar sig vara fylld av djupa tankar?
Mozarts personlighet är ändå mindre viktig, större betydelse har hans musik och den effekt den uppenbarligen har på många människor.
Constanze Mozart
Vid sin sida hade Mozart sin hustru Constanze, f. Weber, som under tio år var föremål för hans största omtanke och till vilken han riktade många kärleksfulla brev. Trots detta, om man skulle välja ut musikhistoriens tio allra mest nedvärderade kvinnor, skulle samma Constanze med hög grad av säkerhet inta den främsta platsen. Redan under 1800-talet påbörjades bland tyska musikforskare en successiv nedvärdering av hennes person som alltmer kom att likna en hatkampanj. Hon beskrevs som ointelligent, ytlig, lat, och slarvig och inte minst en dålig mor. Hon kunde inte föra sig i salongerna, hade dåligt inflytande på Mozart och förstod överhuvudtaget inte hans storhet. Efter hans död blev hon plötsligt aktiv och gjorde allt för att sko sig på hans berömmelse. Genom att sälja Mozarts manuskript till en musikförläggare blev hon rik. Då blev hon i stället girig, därtill kall och beräknande. Så har myten om Constanze Mozart vuxit både på längden och bredden.
Idag har bilden av den kvinna, som i verkligheten ägnade sextio år av sitt liv åt Mozart, långsamt förändrats och några forskare har till och med ställt sig upp och offentligt ”försvarat” henne. I denna nya bild visar det sig, att det inte finns något konkret källmaterial som befäster de många anklagelserna. Man har gjort en höna av ett litet fjun.
Varför har hon då blivit så kritiserad? Det började med Mozarts far, den stränge Leopold Mozart, som av flera orsaker motsatte sig äktenskapet. Det finns också några ställen i Mozarts brev, där man anar en viss flörtighet hos Constanze, vilket egentligen inte var annat än det rätt så oskyldiga kurtiserande man in Wien så gärna ägnade sig åt på den tiden, inte minst Mozart själv.
Constanzes liv
Constanze Weber föddes den 5 januari 1762 i Zell im Wiesental i Schwarzwald. Hennes far, Fridolin Weber, var Zells prefekt, vilket kan liknas vid borgmästare, men kom i onåd hos sin arbetsgivare och tvingades med familjen fly från staden när Constanze var nära två år. Efter en tid i exil kom familjen till modern Cäcilias hemstad Mannheim, där Fridolin anställdes som bassångare vid kurfurstens hovteater. För att dryga ut den magra lönen försörjde han sig bl.a. även som notskrivare och så lärde den unge Mozart känna familjen under ett besök i staden 1777–78. Det var där han förälskade sig i Constanzes äldre syster Aloisia, ett förälskelse som slutade med att hon året efter gav honom korgen. 1778 flyttade Webers till München och ett år senare till Wien, där Fridolin oväntat dog efter bara en månad. Aloisia var anställd vid Nationalteatern och gifte sig snart med skådespelaren Joseph Lange. Cäcilia Weber började efter makens död hyra ut rum och det var hit Mozart kom efter att dramatiskt ha blivit utsparkad från sin tjänst som organist hos den furstlige ärkebiskopen i Salzburg.
Snart förälskade han och den då 19-åriga Constanze sig i varandra och efter många dramatiska turer gifte de sig i augusti 1782. Under de nio år de var gifta födde hon sex barn. Endast två söner överlevde, Carl Thomas och Franz Xaver Wolfgang. Under de här åren komponerade Mozart sina viktigaste verk. 1789 blev Constanze allvarligt sjuk, som det verkar av en farlig infektion i ena foten och pendlade ett tag mellan liv och död. Härefter ordinerades hon tre år i rad badkurer i Baden. Mozart dog den 5 december 1791. Constanze fick en mycket liten pension av kejsaren. Genom att arrangera konserter med och genom försäljning av Mozarts musik klarade hon på kort tid av att betala tillbaka Mozarts skulder. Under några år gjorde hon också konsertresor i Tyskland och Österrike, där hon själv framträdde som sångerska.
1797 lärde Constanze känna den danske diplomaten Georg Nicolai Nissen, som blev hennes vän och stöd i arbetet att föra Mozarts musik vidare. De levde under flera år tillsammans, officiellt antagligen med Nissen som hyresgäst, men på grund av religiösa bestämmelser dröjde det ända till 1809 innan de fick möjlighet att gifta sig, då i Pressburgs (idag Bratislavas) domkyrka. 1810 flyttade paret till Köpenhamn, där de stannade i tio år. 1821 for de till Italien där Constanzes äldsta son Carl Mozart bodde. 1824 kom de till Salzburg, där Nissen samlade material till en biografi över Mozart. Vid hans död 1826 var boken inte färdig, men Constanze lyckades med andras hjälp få den slutförd och utgiven 1828. Hon blev kvar i Salzburg ända till sin död 1842. Hon bodde tillsammans med sin yngsta syster, Sophie Haibel, som även hon blev änka samma år som Constanze. Av Constanzes två söner levde Carl Mozart som tjänsteman och duktig amatörmusiker i Milano, där han dog 1858 och Franz Xaver Wolfgang Mozart (han kallade sig själv för Wolfgang Amadeus Mozart Sohn) som musiker och tonsättare först i Lemberg (Lviv) och senare i Wien och dog i Karlsbad 1844.
Constanze Mozart överlevde Mozart med drygt 50 år. Tillsammans med Nissen visade hon ett stort engagemang för att föra Mozarts verk vidare, om vilket inte minst hennes många bevarade brev vittnar. Sålunda bidrog hon till upprättandet av den världsberömda institution som kallas Mozarteum och den imponerande Mozartstatyn i Salzburg.
En stor biografi om Constanze Mozart!
Constanze var av allt att döma en stark och temperamentsfull personlighet. Hon blev aldrig en stor musiker, men var en duktig pianist och rutinerad sångerska med en stor repertoarkännedom, inte minst vad gäller Mozarts pianomusik, operor och kyrkomusikaliska verk. Det har tidigare skrivits två kortare biografier samt ett antal romaner av minst sagt skiftande kvalitet, men ännu ingen bok som grundar sig på utförlig källforskning. Tack vare ett treårigt forskningsprojekt om Constanze Mozart vid Södertörns högskola har jag kunnat skriv en omfattande biografi, där jag utgår från ett stort källmaterial. Boken, “Constance Mozart — en biografi”, kom ut i oktober 2012 — 250 år efter Constanzes födelse — på Themis förlag: www.themisforlag.se.
(Den franska stavningen Constance i den svenska utgåvan kommer av att hon i perioder brukade underteckna sin brev på det sättet.)
2018 kom min biografi i ett utvidgat om omarbetat skick ut i tysk översättning av Krister Hanne på Böhlau Verlag i Wien: Constanze Mozart. Eine Biographie.
Böckerna finns att köpa hos de flesta nätbokhandlare. Den svenska upplagan finns på en del svenska bibliotek, fråga gärna efter den på ditt lokala bibliotek!
Då intresset för Constanze Mozart är stort i de engelsktalande länderna är mitt kommande mål att få boken utgiven även på engelska och jag tar gärna emot förslag på förlag och översättare. Skriv gärna till visva@voxharmonia.se!