Mitt liv har varit musik alltsedan denna enastående konstart vid tretton års ålder på allvar kom in i mitt liv. Jag började spela piano och gitarr och läste allt jag kom över om musik. På pianot gick jag själv på kort tid igenom nybörjarböckerna och gick sedan direkt på Månskenssonaten, till viss förvåning för omgivningen. I min födelsestad Katrineholm fanns vid den här tiden ett visst musikliv med regelbundna konserter, till och med en liten orkester, och det var här jag fick göra mina första viktiga möten med de stora kompositörernas verk.
När jag var i femtonårsåldern kom jag till Stockholms rika musikutbud, där man på Konserthuset kunde få höra de stora matadorerna spela, t.ex. Wilhelm Kempff och Arthur Rubinstein. Dessutom fick jag en pianopedagog som hade bott i Tyskland, vilket hjälpte till att vidga mina musikaliska perspektiv.
Vid sexton började jag med rytmik enligt Dalcrozemetoden, en genialisk skolningsväg för för musik och rörelse. Snart kom jag också in vid Adolf Fredriks Musikgymnasium. Direkt efter studenten utbildade jag mig i Stockholm till rytmiklärare. Ett år studerade jag också vid huvudinstitutet i Genève, Institut Jaques-Dalcroze. Därefter började jag läsa musikvetenskap vid Stockholms universitet och arbetade samtidigt som musiklärare vid Kommunala musikskolan. Senare tog jag också poäng i franska och religionsvetenskap.
Schola Gregoriana Holmiae
Så småningom blev jag alltmer intresserad av gregoriansk sång och gick flera utbildningskurser i Frankrike för att lära mig allt nytt som vid den här tiden hände inom den gregorianska forskningen. I Paris och Royaumont studerade jag för bl.a. Marie-Noël Colette och Dominique Vellard och gick även längre sommarkurser i gregoriansk semiologi i Fontevraud. Alla nya kunskaper tog jag med mig hem till Sverige och presenterade dem i artiklar och föredrag, men också i praktiskt utövande.
Vid den här tiden hade jag en tjänst som domkyrkokantor vid Katolska domkyrkan i Stockholm. Där grundade jag 1981 Schola Gregoriana Holmiæ, som mig veterligen var den första svenska gregorianska sånggrupp som anammade de nya forskningsrönen. Samtidigt med arbetet som körledare och gudstjänstsångare var jag också doktorand i musikvetenskap i Uppsala. Under de här åren gav jag många konserter med min grupp, även på konsertresor ute i landet och i Polen. Vårt ”nya” och annorlunda sångsätt väckte stor uppmärksamhet och vi medverkade också i flera radioprogram. Efter nästan 10 år i kyrkans tjänst slutade jag och doktorerade 1990 med en avhandling om sången i Vadstena kloster.
Sedan Schola Gregoriana Holmiae lagts ner, fortsatte många av de gamla medlemmarna i nya egna grupper eller som solister. Hit hör t.ex. Lena Susanne Norin, Miriam Andersén och Veikko Kiiver, liksom Thomas Hammar med den gregorianska gruppen Pisces Dei. Själv försörjde jag mig med ett forskningsprojekt om gregoriansk rytm vid Uppsala universitet.
Symphonia
Efter några års paus startade jag 1997 den kvinnliga ensemblen Symphonia, som vid olika konserter och föreställningar framförde medeltida kyrkosång både i Stockholm och ute i landet. Inte minst sjöng vi Hildegard av Bingens sånger och medverkade med såväl konserter som föredrag under det stora Hildegardjubileet 1998. Symphonia kom för ett par år sedan ut med en egen CD.
Vox Birgittæ
I samband med heliga Birgittas 700-årsjubileum 2003 år startade jag projektkören Vox Birgittæ, som med konserten Ave maris stella i Vadstena klosterkyrka lyfte fram de birgittinska systrararnas och bröderernas sång på medeltiden. Idag arbetar två medlemmar från Symphonia och Vox Birgittae, Anna Pihl Lindén och Pär Lindén, aktivt med egna gregorianska projekt i grupperna Vox nova och Vox archangeli.
I min verksamhet med medeltida kyrkomusik har jag alltid försökt integrera vetenskaplig forskning och konstnärligt uttryck. Jag har även framträtt som ledare av kurser och workshops, som föredragshållare och författare av artiklar om gregorianik, birgittinsk sång och Hildegard av Bingens musik och bidragit till att en ny syn på den gregorianska sångens uppförandepraxis har kunnat utvecklas i Sverige.
Senaste åren har jag ägnat mig åt något helt annat, nämligen ett forskningsprojekt som handlar om Mozarts hustru Constanze. Om henne, musikhistoriens mest nedvärderade kvinna, skriver jag för närvarande en monografi, som beräknas vara klar 2012, då det är 250 år sedan Constanze föddes.
Förutom mitt arbete med medeltidsmusik och forskning kring Mozarts Constanze, håller jag sedan många år föredrag och gör workshops kring ämnen såsom musikens kraft och sfärernas musik. Jag leder också meditationer med musik, sång och rörelse liksom Heliga danser.
Under många år har jag därför vidareutbildat mig inom dessa områden. Jag har studerat Tai Chi och Qi Gong, avspänning (framförallt eutoni) och Sacred Dances enligt Gurdjieff, samt är diplomerad dansledare i Heliga Danser och dansar också bl.a. för Maria Rönn. För närvarande går jag en utbildning i s.k. Bachblomsterdanser i Wien. Jag har utbildat mig i Sound Awareness för Danny Becher och gått fortbildningskurser i dansterapi för Karin Thulin. Sedan 2008 är jag diplomerad klangmassör enligt Peter Hess metod och ger klangmassagebehandlingar. Jag gör också klangsessioner, klangmeditationer och klangkonserter med klangskålar. Därtill har jag genomgått en grundutbildning i Kommunikativt Ledarskap enligt Klassiskt Klarspråk för Maylie Andersson och Sebastian Amseldus.
Jag är änka efter den ungersk-svenske tonsättaren Ákos Rózmann, som under många år också var organist i katolska domkyrkan. Han gick bort 2005 och efter 27 år tillsammans har det blivit en del av min livsuppgift att bistå dem som idag genom t.ex. forskning och konsertverksamhet arbetar för att hans verk lever vidare.
Förutom musik och rörelse har jag under en stor del av mitt liv ägnat mig åt meditation och andliga-esoteriska studier. Idag arbetar jag för att skapa en syntes av mitt livs erfarenheter och kunskaper, av teori och praktik, av klang, röst, sång och musik, av rörelse och dans och att söka hjälpa andra att finna balans i tillvaron – med andra ord att skapa harmoni, Vox harmonia.
Vivecas vita
Mitt liv har varit musik alltsedan denna enastående konstart vid tretton års ålder på allvar kom in i mitt liv. Jag började spela piano och gitarr och läste allt jag kom över om musik. På pianot gick jag själv på kort tid igenom nybörjarböckerna och gick sedan direkt på Månskenssonaten, till viss förvåning för omgivningen. I min födelsestad Katrineholm fanns vid den här tiden ett visst musikliv med regelbundna konserter, till och med en liten orkester, och det var här jag fick göra mina första viktiga möten med de stora kompositörernas verk.
När jag var i femtonårsåldern kom jag till Stockholms rika musikutbud, där man på Konserthuset kunde få höra de stora matadorerna spela, t.ex. Wilhelm Kempff och Arthur Rubinstein. Dessutom fick jag en pianopedagog som hade bott i Tyskland, vilket hjälpte till att vidga mina musikaliska perspektiv.
Vid sexton började jag med rytmik enligt Dalcrozemetoden, en genialisk skolningsväg för för musik och rörelse. Snart kom jag också in vid Adolf Fredriks Musikgymnasium. Direkt efter studenten utbildade jag mig i Stockholm till rytmiklärare. Ett år studerade jag också vid huvudinstitutet i Genève, Institut Jaques-Dalcroze. Därefter började jag läsa musikvetenskap vid Stockholms universitet och arbetade samtidigt som musiklärare vid Kommunala musikskolan. Senare tog jag också poäng i franska och religionsvetenskap.
Schola Gregoriana Holmiae
Så småningom blev jag alltmer intresserad av gregoriansk sång och gick flera utbildningskurser i Frankrike för att lära mig allt nytt som vid den här tiden hände inom den gregorianska forskningen. I Paris och Royaumont studerade jag för bl.a. Marie-Noël Colette och Dominique Vellard och gick även längre sommarkurser i gregoriansk semiologi i Fontevraud. Alla nya kunskaper tog jag med mig hem till Sverige och presenterade dem i artiklar och föredrag, men också i praktiskt utövande.
Vid den här tiden hade jag en tjänst som domkyrkokantor vid Katolska domkyrkan i Stockholm. Där grundade jag 1981 Schola Gregoriana Holmiæ, som mig veterligen var den första svenska gregorianska sånggrupp som anammade de nya forskningsrönen. Samtidigt med arbetet som körledare och gudstjänstsångare var jag också doktorand i musikvetenskap i Uppsala. Under de här åren gav jag många konserter med min grupp, även på konsertresor ute i landet och i Polen. Vårt ”nya” och annorlunda sångsätt väckte stor uppmärksamhet och vi medverkade också i flera radioprogram. Efter nästan 10 år i kyrkans tjänst slutade jag och doktorerade 1990 med en avhandling om sången i Vadstena kloster.
Sedan Schola Gregoriana Holmiae lagts ner, fortsatte många av de gamla medlemmarna i nya egna grupper eller som solister. Hit hör t.ex. Lena Susanne Norin, Miriam Andersén och Veikko Kiiver, liksom Thomas Hammar med den gregorianska gruppen Pisces Dei. Själv försörjde jag mig med ett forskningsprojekt om gregoriansk rytm vid Uppsala universitet.
Symphonia
Efter några års paus startade jag 1997 den kvinnliga ensemblen Symphonia, som vid olika konserter och föreställningar framförde medeltida kyrkosång både i Stockholm och ute i landet. Inte minst sjöng vi Hildegard av Bingens sånger och medverkade med såväl konserter som föredrag under det stora Hildegardjubileet 1998. Symphonia kom för ett par år sedan ut med en egen CD.
Vox Birgittæ
I samband med heliga Birgittas 700-årsjubileum 2003 år startade jag projektkören Vox Birgittæ, som med konserten Ave maris stella i Vadstena klosterkyrka lyfte fram de birgittinska systrararnas och bröderernas sång på medeltiden. Idag arbetar två medlemmar från Symphonia och Vox Birgittae, Anna Pihl Lindén och Pär Lindén, aktivt med egna gregorianska projekt i grupperna Vox nova och Vox archangeli.
I min verksamhet med medeltida kyrkomusik har jag alltid försökt integrera vetenskaplig forskning och konstnärligt uttryck. Jag har även framträtt som ledare av kurser och workshops, som föredragshållare och författare av artiklar om gregorianik, birgittinsk sång och Hildegard av Bingens musik och bidragit till att en ny syn på den gregorianska sångens uppförandepraxis har kunnat utvecklas i Sverige.
Senaste åren har jag ägnat mig åt något helt annat, nämligen ett forskningsprojekt som handlar om Mozarts hustru Constanze. Om henne, musikhistoriens mest nedvärderade kvinna, skriver jag för närvarande en monografi, som beräknas vara klar 2012, då det är 250 år sedan Constanze föddes.
Förutom mitt arbete med medeltidsmusik och forskning kring Mozarts Constanze, håller jag sedan många år föredrag och gör workshops kring ämnen såsom musikens kraft och sfärernas musik. Jag leder också meditationer med musik, sång och rörelse liksom Heliga danser.
Under många år har jag därför vidareutbildat mig inom dessa områden. Jag har studerat Tai Chi och Qi Gong, avspänning (framförallt eutoni) och Sacred Dances enligt Gurdjieff, samt är diplomerad dansledare i Heliga Danser och dansar också bl.a. för Maria Rönn. För närvarande går jag en utbildning i s.k. Bachblomsterdanser i Wien. Jag har utbildat mig i Sound Awareness för Danny Becher och gått fortbildningskurser i dansterapi för Karin Thulin. Sedan 2008 är jag diplomerad klangmassör enligt Peter Hess metod och ger klangmassagebehandlingar.
Jag gör också klangsessioner, klangmeditationer och klangkonserter med klangskålar. Därtill har jag genomgått en grundutbildning i Kommunikativt Ledarskap enligt Klassiskt Klarspråk för Maylie Andersson och Sebastian Amseldus.
Jag är änka efter den ungersk-svenske tonsättaren Ákos Rózmann, som under många år också var organist i katolska domkyrkan. Han gick bort 2005 och efter 27 år tillsammans har det blivit en del av min livsuppgift att bistå dem som idag genom t.ex. forskning och konsertverksamhet arbetar för att hans verk lever vidare.
Förutom musik och rörelse har jag under en stor del av mitt liv ägnat mig åt meditation och andliga-esoteriska studier. Idag arbetar jag för att skapa en syntes av mitt livs erfarenheter och kunskaper, av teori och praktik, av klang, röst, sång och musik, av rörelse och dans och att söka hjälpa andra att finna balans i tillvaron – med andra ord att skapa harmoni, Vox harmonia.